Projektet har, under första kvartalet, rönt stort intresse från både näringsliv, akademi och myndigheter. Att från alla dessa olika intressenter få bekräftat att projektet är av stor vikt, och kan få stor påverkan, styrker oss i övertygelsen att detta är ett av de viktigare projekten vi driver just nu. Vi har under den gångna tiden gång på gång fått höra från näringsliv hur statistik kan hjälpa dem kring vad de ska fokusera på; inom kompetensutveckling och inom utveckling av nya produkter. Från akademin har vi hört hur man ser att statistik kan hjälpa till med att sätta inriktningar för framtidens utbildningar. Myndigheter har i sin tur lyft hur statistiken skulle kunna hjälpa dem att göra rätt satsningar för att stärka Sverige inom digitalisering.

Projektet har även väckt intresse i medier där minst fem olika artiklar har skrivits om projektet, trotts att det fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium där mycket kvarstår.

Snart kommer en första rapport från projektet, som handlar om mjukvarans betydelse för Sverige kommer att publiceras. I den blir det mycket tydligt hur enormt beroende Sverige är av mjukvaruutvecklare.

Vad ska projektet göra?

Projektets mål är att ta fram underlag för var mjukvarubranschen står idag, och hur behoven ser ut i framtiden. Idag saknas denna typ av statistik för mjukvaruområdet, och sett i ett globalt perspektiv är den avgörande för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt även i framtiden. Detta syns bland annat i det beslutsmeddelande vi fick från Vinnova där det stod:

”Den nu pågående digitaliseringen av Sveriges samhälle och industri förutsätter god tillgång till kompetens inom vissa nyckelområden, däribland mjukvaruområdet. I nuläget saknas dock nödvändig statistik över behov och kompetens inom mjukvara varför rationell styrning, matchning och uppföljning omöjliggörs.”

I slutet av projektet kommer vi att sammanställa en slutrapport bestående av tre delar; nuläge, djupintervjuer, enkätdata.

Vad har gjorts under kvartal ett?

Under kvartal ett har preliminära underlag utarbetats och sammanställs, med stöd av en referensgrupp som idag består av

• Birgitta Lundvik, Hansoft
• Fredrik von Essen, IT & Telekomföretagen
• Gunnar Widforss, Mälardalens högskola
• Jakob Axelsson, RISE SICS
• Joakim Wernberg, Sydsvenska Handelskammaren / Lunds Universitet
• Jonas Wallberg, Teknikföretagen
• Martin Törngren, ICES / KTH
• Miroslaw Staron, Software Center
• Nicolas Martin-Vivaldi, Addalot Consulting AB
• Per Runeson, Lunds universitet
• Tor Ericson, ÅF

Tanken med referensgruppen är att den ska vara ett bollplank mot och en granskande instans för projektgruppen där vi kan testa de idéer som finns och de förslag som kommit fram, för att få en förankring mot vad som behövs. Det är en granskande grupp som ska hjälpa projektet att säkerställa kvalitén och att rätt frågor och svarsalternativ ställs.

Vad händer framåt?

Genom workshops i hela landet (Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå och Linköping) förankras dessutom frågeställningar, och relevanta svarsperspektiv för dessa samlas in. Genom bred industriförankring säkras att för Sverige relevanta perspektiv tas upp. Varmt välkommen att delta på en av dessa workshops.

Innan sommaren kommer enkät och intervjuunderlag finnas färdigställda, baserat på kommentarer från referensgruppen och från våra workshops. Under hösten kommer sedan SCB att genomföra djupintervjuer av utvalda fokusgrupper, för att få kvalitativ data med utvecklade resonemang kring mjukvarans betydelse för svenskt näringsliv.

För att fånga kvantitativ statistik i distribuerar SCB i höst den enkät som tagits fram till över 5000 företag. Parallellt med detta sammanställs även statistik ur befintliga register som belyser mjukvarans betydelse för svenskt näringsliv.

Din möjlighet att påverka finns, bland annat genom deltagande i planerade workshops. Varmt välkommen!