Regeringens digitaliseringsstrategi är ett verktyg för hur digitaliseringspolitiken ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning samt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Strategin anger inriktningen för regeringens digitaliseringspolitik och för att driva på utvecklingen och genomförandet har regeringen tillsatt ett digitaliseringsråd med tillhörande kanslifunktion. Swedsoft ser att vi kan ta en viktig roll i arbetet framåt för att omsätta strategi till handling då vi genom vårt arbete samlar industri, privata och offentliga aktörer samt akademin.
Sverige har ett bra utgångsläge för att realisera strategins områden för innovation och kompetens. Våra styrkor omfattar både att vi som individer är teknikvana, intresserade av att testa nytt och har en hög tilltro till myndigheter och stat, samt att näringslivet är organiserat på ett sätt som skapar en öppenhet för innovation. Utöver det har svensk industri många ben att stå på: telekom, försvar, energi, automation, krypto, transport etc. Samling av mjukvarusverige identifierade under dagen följande prioriterade områden och aktiviteter.
Skapa och etablera arenor för informationsutbyte och kunskapsöverföring med syfte att resultera i konkret handling. Samordning och aktiviteter skapas när olika perspektiv möts. Arenorna bör skapas enligt nya former med mer interaktivitet och mindre konsensus.
Säkerställ funktionssäkerhet och cybersäkerhet för programvaruintensiva system. Nya möjligheter öppnar även upp för nya risker som måste hanteras på både samhällsnivå och företagsnivå. Det handlar både om att skapa test- och demomiljöer för säkerhetsforskning, att låta standarder och kravställning säkerställa rätt hantering av funktions- och cybersäkerhet samt en generell kunskapshöjning inom området.
Kompetensutveckling och kompetensväxling. Alla yrkesverksamma behöver löpande kompetensutveckling för att hålla sig uppdaterade med den snabba teknikutvecklingen. För att ta tillvara på kompetens måste vi ställa om till ett flexiblare synsätt när det gäller kompetensbegreppet och vi måste få till en attitydförändring som driver kompetensutveckling både inom näringsliv och i universitetsvärlden. Det innebär också att vi behöver verktyg och modeller för att klara validering och värdering av kompetenser samt nya flexiblare former för utbildning i både tid och rum.
En närmare samverkan mellan näringsliv och utbildning är avgörande för att säkerställa att utbildningarna matchar arbetslivets behov. Detta gäller både behov utifrån dimensionering och innehåll i utbildningarna som kvalitetsuppföljning utifrån studenternas anställningsbarhet. Datavetenskap skall integreras i fler utbildningar samt erbjudas fler olika yrkesgrupper som bidrag till fortbildning och livslångt lärande.
Nära samarbete mellan forskning, institut och utbildning. Det finns en stark koppling mellan forskning och utbildning och för att säkerställa denna bör en parameter i samband med forskningsfinansiering vara krav på samverkan med utbildning. Förutom detta behövs en transparens och helhetsvy mellan olika innovationsinkubatorer.
